Instagram-ägare Meta uppmanas att granska policyer för moderering av persiskspråkigt innehåll på grund av protester i Iran

Tre rättighetsgrupper uppmanade på torsdagen Facebook- och Instagram-ägaren Meta att se över sin policy för persiskspråkigt innehåll om Iran, eftersom de klagade på restriktioner hade hindrat iranier att dela information under pågående protester.

Den Londonbaserade yttrandefrihetsgruppen Artikel 19, den globala digitala rättighetsgruppen Access Now och New York-baserade Centre for Human Rights in Iran (CHRI) sa att Meta var tvungen att ändra policyer för potentiellt känsligt innehåll samt mänsklig och automatiserad moderering.

Med internet hårt censurerat i Iran är Instagram nu den främsta plattformen för kommunikation i den islamiska republiken eftersom den förblir oblockerad.

Andra sociala medietjänster som Telegram, YouTube och Twitter samt Facebook är alla blockerade inne i Iran.

Grupperna sa att Instagram "lider av ett underskott i förtroende och transparens" bland persiska användare och Meta behövde se till att "dess praxis för innehållsmoderering upprätthåller och skyddar mänskliga rättigheter och yttrandefrihet."

Alla dessa farhågor har tagits upp vid en diskussion med en Meta Content Policy Manager, tillade de.

Iran har sett flera veckor av protester mot sitt ledarskap under den högsta ledaren Ayatollah Ali Khamenei, utlösta av prishöjningar.

Men aktivister klagar på att Meta har tagit ner en del innehåll som dokumenterar protesterna som laddats upp på Instagram, vilket berövar användarna en nyckelresurs vad som händer i landet.

Den tillfälliga blockeringen tidigare i år av #IWillLightACandleToo för att minnas offren för Irans nedskjutning av ett ukrainskt flygplan 2020 utlöste också ilska.

Uttalandet uttryckte oro över borttagningar av innehåll på Instagram som innehåller protestsången "Död åt Khamenei" eller liknande slagord mot det iranska ledarskapet.

Meta utfärdade tidigare ett tillfälligt undantag för sådana ramsor i juli 2021 och har nu också beviljat undantag relaterade till Rysslands krig mot Ukraina.

Organisationerna efterlyste konsekvens från Meta och uttryckte sin oro "denna brist på nyans... orsakar problematiska borttagningar av nyhetsvärdiga protestinlägg eller inlägg som kan hjälpa direkt eller indirekt att bekräfta brott mot mänskliga rättigheter."

Grupperna efterlyste också "mer transparens" i automatiserade processer, där mediebanker används för automatiska borttagningar baserat på vissa fraser, bilder eller ljud.

Efter anklagelser i en rapport från BBC Persian om att iranska tjänstemän försökte muta persiskspråkiga moderatorer för Meta hos en tysk baserad entreprenör för innehållsmoderering, väcktes också farhågor "om övervakningen av mänskliga modereringsprocesser", sa de.

Meta förnekade vid den tiden att de någonsin hade kopplingar till den iranska regeringen och sa att moderatorer granskar ett slumpmässigt urval av innehåll för att kontrollera om det bryter mot reglerna "som tar bort allt utrymme för subjektivitet".